Några av våra fyrbenta vänner har vandrat över regnbågsbron, och saknaden efter dem är stor.
De har för alltid lämnat sina tassavtryck i våra hjärtan.
HECTOR : Wesa Borgs Hector Barbossa, som Hector hette i stamtavlan, blev vår andra Welsh Corgi Cardigan som vi haft. Han var trefärgad med brindlepoints, och var född på Öland 2010. HECTOR var en både vacker och mysig Corgikille, men han hade en stor integritet, och var lite avvaktande mot nya människor. HECTOR älskade att hålla på med Dogparkour tillsammans med mig, och den träningen gjorde honom tryggare i sig själv framförallt när han mötte andra hundar. HECTOR och jag tränade även Rallylydnad och vanlig lydnad, vilket han tyckte var riktigt roligt. HECTOR ställdes ut många gånger, och de flesta domarna gillade honom, så flera ggr fick han både Excellent och CK av olika domare. Tyvärr hann aldrig HECTOR bli pappa, vilket jag tycker är synd, för han var en helmysig kille.
I slutet av April 2015 fick HECTOR ett akut diskbråck och då veterinären inte gav oss så mkt hopp om att HECTOR skulle blir helt återställd även om vi opererade HECTOR, så valde vi att släppa honom fri och låta honom vandra över regnbågsbron. Men jag saknar HECTOR fruktansvärt mycket fortfarande, och det är vissa dagar så jobbigt och tårarna rinner.
CERRIE : Walkon Carousel, som Cerrie hette i stamtavlan, var en tigrerad tik som importerats från Skottland. Hon var född 2008. CERRIE var en jättemysig tik med en underbar personlighet. CERRIE hann starta i både Rallylydnad, Bruks och i Lydnad några gånger. Hon älskade att jobba och blev överlycklig när hon fick följa med mor ut i skogen på olika uppdrag och träningar. I själva Lydnaden kunde CERRIE ibland behöva peppas en del extra för att hitta det rätta drivet. CERRIE ställdes ut några gånger med fina placeringar. Tyvärr hade CERRIE lite för dålig HD status för att få bli mamma, men tanken fanns ju.
POCO : Fest Pokemon, som Poco hette i stamtavlan, var tigrerad kille som var född 2014 i Polen. POCO var en vacker, mysig och jättegosig kille, med en mkt försynt och försiktig natur. Jag tränade mycket Dogparkour även med POCO, precis som med alla min hundar, och POCO stortrivdes med det. Lydnad var inget för honom, men Rallylydnad det gillade han. POCO blev utställd flertalet gånger i både Sverige och Norge med bra kritik. En tysk rasdomare tyckte han var en mkt lovande hane med härlig pälskvalitét och underbart temperament. Jag kunde inte annat än hålla med henne, för mig var POCO en av de vackraste brindle Welsh Corgi Cardigans jag sett.
POCO hann aldrig bli pappa, vilket jag är mycket ledsen över, för han var så fin.
I slutet av Mars 2018 blev POCO påkörd av ett tåg, bara 3 år gammal. Det blev en chock för både mig och mor, och det tog lång tid innan chocken lade sig. Saknaden är enorm, men jag måste ta mig igenom den också, även om det känns svårt. En del dagar blir jobbigare än andra, när tårarna bara rinner och saknade känns övermäktig.
FLORRIS : Walkon Florramitz Dream, som Florris heter i stamtavlan, var en tigrerad boxertik född 2012 i Skottland. FLORRIS var en jättemysig gosig tik som älskade att jobba och vara med matte överallt, oavsett om det bara handlade om en skön skogspromenad, eller ett pass i sökträning i mattes seniorgrupp. FLORRIS var med och tränade olika trick under våren 2021, hon fick testa Rallylydnad och även Agility. Rallylydnaden tyckte FLORRIS var jätteskojigt och jobbade glatt sig genom hela banor med mattes ledsagning bland alla skyltar. Agility var ngt nytt för henne, men hon älskade att ta sig fram genom Agilitybanan, i sin egen takt precis som det anstår en äldre dam.
FLORRIS lämnade två fina valpkullar efter sig och hennes barn får bära hennes tassavtryck vidare in i framtiden.
FLORRIS har lämnat ett stort tomrum hos oss.
LOTHUS : Fest Lurody Cudnej, som Lothus heter i stamtavlan, var en röd och vit kille som föddes 2011 i Polen. LOTHUS har ställts ut massor av gånger, och han erövrade många fina titlar, bland annat sin C.I.B (Certificate In Beauty) som delas ut till de hundar som blir Internationella champions. Tillsammans med LOTHUS reste jag mycket i Skandinavien och Europa. LOTHUS var också den hund som förverkligade flera av mina drömmar, en av dem var att få komma till den största utställningen som finns, CRUFTS i England. Det gjorde vi och LOTHUS kom på en 5e plats av totalt 17 hanar.
LOTHUS har efterlämnat några kullar efter sig tillsammans med fina tikar, och dessa är det härligt att få följa. LOTHUS har också hunnit få barnbarn, bl a efter sin dotter Kaia som bor hemma hos oss.
LOTHUS älskade att jobba, inte gav upp så lätt och alltid ville göra det bästa han kunde. Bland det roligaste han visste var Dogparkour och Rallylydnad. LOTHUS och jag upplevde mängder av äventyr och vi gjorde så många roliga saker tillsammans.
I Augusti 2023 blev LOTHUS akut sjuk, och prover visade att hans njurar höll på att ge upp. Det fanns inget att göra mer än att låta honom vandra över regnbågsbron, men det gjorde så ont, det var jobbigt och jag trodde jag skulle gå sönder inombords. Jag saknar LOTHUS fruktansvärt mycket, och vissa dagar så bara rinner tårarna och jag känner mig alldels tom inombords. LOTHUS var min ögonsten, min soulmate och min bästa vän.
Saknanden efter LOTHUS är ofattbart svår.